Så har rikskommunisten Guillou underkänt demokratin i och med att USA valde en republikan sagde rikskommunist inte tycker om, och Virtanen definierar "Vanligt Folk" som de hipsters han ser på caféerna på Söder. Visst, de är kanske vanligt folk de också, åtminstone på hipstertäta Söder, men det är inte dem som Bert Karlsson avser. De Bert avser har förmodligen aldrig Virtanen ens mött. Hipsters som sitter och utför intersektoriella analyser och kränks av den flagranta mikroagressionen att man kan beställa en mugg kaffe "med vitt" på den otvättade landsbygden är "vanliga" i en viss miljö, men de utgör inte folkflertalet utom just i hipsterkretsar i storstadsmiljöer (och även i storstäderna är de en minoritet). På landsbygden finns det fler människor som dricker sitt kaffe svart och som gillar dansbandsmusik och Bruce Springsteen. Det är de, "rednecks" på amerikanska, "lantisar" på svenska, som Donald Trump kallade "den tysta majoriteten" och Bert Karlsson kallar "vanligt folk". Och, trots allt bor inte majoriteten av svenskar i storstäderna. Vi bor i mindre städer och orter mitt ute i spenaten.
Huruvida det är en majoritet som utgör "vanligt folk" i Bert Karlssons betydelse kan naturligtvis diskuteras, men kommer man utanför storstadsmiljöerna så är de åtminstone avsevärt vanligare än pipskägg som ägnar sig åt att analysera sitt känsloliv och fundera över nästa kirurgiskt utförda kroppsmodifikation. På något sätt sympatiserar jag nog mer med lantisen som lyssnar på Larz-Ronnyz till kasedansen på fredagskvällen och kör grävmaskin mellan sju och fyra måndag till fredag än med den där hipstern som sätter en ära i att bli kränkt av allt och alla. Så, jo, jag förstår vilka Bert Karlsson avser, och jag antar att jag förstår varför Virtanen inte begriper. Det kan hänga samman med att jag är en lantis som knappt aldrig mött en hipster i verkliga livet. Det betyder inte att jag lyssnar på dansband och vill ha grädde i kaffet, men de som gör det är avsevärt vanligare här än där, misstänker jag.
Det är nog ingen överdrift att anta att SD kommer att fortsätta växa så länge som eliten tror att det är en fungerande väg framåt att förlöjliga småfolket utanför storstäderna, och med den typen av analys som både Guillou och Virtanen gör behöver på det hela taget inte Jimmie Åkesson några vänner. Det funkar så fint med fiender som alienerar och idiotförklarar lantisarna. Det är troligtvis en dålig strategi att först idiotförklara en människa och sedan försöka få den att rösta så som den som idiotförklarade henom önskar. De är så många, faktiskt, lantisarna, att om de inte röstar traditionellt i valet 2018 så kan nästa statsminister mycket väl heta Jimmie Åkesson, liksom att näste president i USA kommer att heta Donald Trump, trots alla försök från eliten att idiotförklara rednecks på andra sidan pölen. Eller kanske tack vare. Med sådana fiender behöver man verkligen inga vänner.
Idag ser vi intervjuer i svensk massmedia av amerikaner om hur de upplever valet av Trump i tidningar och övrig media, utvalda röster främst av anhängare till Bernie Sanders som känner sig kränkta. När man läser och hör svensk media får man intrycket av att det snarast är en statskupp som skett, demokratin är under hot och en massiv majoritet av det amerikanska folket är panikslagna över det fascistiska maktövertagandet. Ja, och så är Trump naturligtvis också Klimatskeptiker förutom att han är fascist. Var svensk media och svenska journalister har sina sympatier går inte att missta sig på. Men, vill de att utvecklingen skall gå åt ett annat håll än den gör idag bör de nog byta strategi. Både Brexitomröstningen och presidentvalet i USA har väl bevisat tillräckligt tydligt att den inslagna vägen inte fungerar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar