Rasist, fascist eller nazist

Jag undrar just vilket jag är. Enligt en tyckonom på Expressen så vet jag inte vad jag själv är, bara att jag är något av det. Den ende som inte är det är väl tyckonomen själv. Så då stämmer väl det. Jag är antingen rasist, fascist eller nazist utan att ens veta om det. Frågan är bara hur jag skall få veta det.

A: Rasist. Jag tycker att vi haft för generösa regler för invandring på en strukturell nivå. Vi har inte byggt upp infrastruktur i den omfattning som krävs. De som kommer är individer med individuella behov, och om vi inte kan uppfylla den lägsta nivån i Maslows behovspyramid så är det bara att inse att vi inte har förmågan att ta emot, skit samma hur stora och tomma skogarna än är. Finns inte sjukvård, socialtjänst, polis och bostäder som räcker till så går det inte. Det handlar inte om den som kommer utan om vår förmåga. Vi har heller inte de strukturer som krävs för att integrera på ett bra sätt. Vi erbjuder, men gör det frivilligt. Alltså möter jag dagligen människor i mitt arbete som bott i Sverige i mer än tjugo år och som inte kan tala mer än rudimentär svenska (om ens någon) och som aldrig arbetat här. Jag tror inte jag är rasist, men jag är skeptisk till vår förmåga att undvika parallellsamhällen och våra möjligheter till praktisk integration.

B: Fascist. Jag tror inte på korporativa lösningar generellt, men vissa föräldrakorporativ kan vara bra. I övrigt finns det inga starka ledare som kan attrahera mig. Min undfallenhet är helt enkelt för låg. Jag är en av de där skeptikerna som aldrig skulle kunna bli medlem i en sekt eftersom jag inte kan låta bli att ifrågasätta rimligheten av det som sägs, och jag ifrågasätter alltid auktoriteter. Jag tror inte att man kan vara fascist om man inte accepterar auktoriteter.

C: Nazist. Jag har mycket svårt att tro att man kan vara nazist utan att veta om det. Det handlar trots allt, likväl som när det gäller fascismen, om att förhålla sig till en väl utvecklad ideologi. Det går knappast att vara mellanmjölksnazist utan att veta om det. Man går liksom inte igång på "Viljans Triumf" utan att veta vad det är man tittar på.

Det intresserar mig varför kommunismen utelämnades ur tyckonomens antagandelista. Trots allt är de brott som begåtts i kommunismens namn under de senaste hundra åren ännu större än vad nazismen lyckades åstadkomma. Fast det bygger naturligtvis på den där märkligheten i landet Bizarro att kommunismens illgärningar alltid urskuldas, och att kommunistiska länder försvaras med näbbar och klor inte bara av svenska kommunister utan också av sossar. Fast jag är inte kommunist heller, med eller utan min vetskap. Kollektiva lösningar är ett rött skynke för en individualist som mig. Jag accepterar inte den sortens auktoriteter heller.

Det är lätt att raljera över den här sortens aningslösa krönikor av någon som inte tänkt klart, eller där det kanske blev fel när de tänkte. De här begreppen har ett innehåll, ett riktigt skrämmande innehåll. Det handlar om förföljelse, pogromer, likriktning, koncentrationsläger, miljoner människors död, och när man använder dem så som tyckonomen i fråga gör så devalveras de, innehållet urvattnas. Rasism är inte längre rasism utan ofta något som inte ens når upp till begreppet xenofobi. Det blir rasism att kritisera en religion, trots att det egentligen heter religionskritik. Att kritisera bruket av vissa religiösa attribut, hedersrelaterat våld eller kulturellt betingad könsstympning blir rasism i stället för en frihetsreform för de som är utsatta.

När man använder begreppet på det sättet blir det i stället oanvändbart för den rasism som trots allt förekommer i samhället och som naturligtvis är oacceptabel. Det är rasism när romer inte får hyra lägenheter eller bilar. Det är rasism när man urskuldar eller "förstår" den som inte hyr ut till färgade. Det är rasism när vita inte får komma in på ett möte. Det är rasism när människor tillskrivs åsikter utifrån sin hudfärg. Det är inte rasism när man förföljs på grund av sin sexuella läggning. Naturligtvis förkastligt, olagligt, omänskligt, men inte just rasism. Slutar vi blanda ihop begreppen blir det ett mycket enklare samtal. Om man kallar en boll för en boll och inte helt plötsligt börjar utsträcka det till att gälla även en curlingsten så vet vi enklare vad som avses när någon säger "kasta hit bollen".

Rasism är ett reellt problem i samhället, men religion är inte ras. Alltså kan inte religionskritik vara rasism utan just religionskritik, eller religionshat. Det finns ingen motsättning mellan att vara etnisk svensk och att vara muslim. Eller att vara svensk och jude. Eller svensk och buddhist. Svensk och kristen funkar också. Tror man att religionen sitter i hudfärgen är man rasist, men inte på grund av religionen utan på grund av att man ger hudfärgen egenskaper. Religion ≠ ras.

Samma gäller med politisk åskådning. Bara för att huden är brun har man inte en viss uppsättning åsikter som kopplas till hudfärgen. Man är inte vänster för att skinnet är brunt eller höger för att skinnet är vitt. Tror man att åsikten och den politiska inriktningen är knutet till hudfärgen är man rasist. Tror man att åsikter är knutet till kön är man inte rasist. Man kan vara feminist eller antifeminist, men inte rasist. Åsikter ≠ ras. Det betyder inte att det inte finns rasistiska åsikter, det gör det naturligtvis, och det kan vara ett exempel på rasism att återge rasistiska myter okritiskt, som om de vore sanning, men det är inte rasistiskt att relatera till Sions Vises Protokoll om man anger att det är just en rasistisk myt.

Det är heller inte rasism att kritisera den svenska förda politiken. Det är inslag i demokratin att åsikter finns som avviker från den förda politiken. Rasism hade det varit om man parlamentariskt för fram eller inför att romer inte skall få inresetillstånd till Sverige, eller att oönskade individer inom en viss folkgrupp skall steriliseras så att de inte skall kunna få barn. Rasism hade det varit om man säger att en viss folkgrupp är tjuvar eller terrorister (nej, islam är ingen folkgrupp eller någon ras. Det är en religion. Ett fåtal muslimer är terrorister. Ett fåtal kommunister är terrorister. Det betyder inte att alla muslimer eller alla kommunister är terrorister. Skärpning!). Det är inte rasism att politiskt arbeta för att minska invandringen. Det är inte rasism att politiskt arbeta för att öka invandringen. Det är inte rasism att kräva legitimation vid inresa till Sverige. Det är inte ens rasism att slumpvis välja de som inte ser svenska ut för legitimationskontroll vid inresa så länge som de inte hindras att resa in eller trakasseras på annat sätt på grund av hudfärg eller utseende. Det är heller inte rasism att kräva att svensk lagstiftning gäller för alla som bor i det här landet, även om de bor i ett utanförskapsområde, eller i Malmö.

Urholkningen av begreppen fascism och nazism är lika allvarlig, om inte allvarligare. När jönsar som Henrik Arnstad får utrymme är det Ebbe Karlsson-varning på det. Han är en journalist som inte ens klarat av en grundläggande akademisk examen inom det område han enligt egen utsago är "forskare" inom. Att vara forskare är en kvalitetsbeteckning från den akademiska världen som innebär att du minst har en Filosofie doktors-examen (det är samhällsvetenskap vi talar om, och då ligger det under filosofisk samhällsvetenskaplig fakultet, därav beteckningen filosofie doktor). När man själv utnämner sig till "forskare" blir det kontraproduktivt. Vem vid sina sinnens fulla bruk kan ta pellejönsen på allvar när det finns universitet fulla med forskare inom de aktuella områdena fascism och nazism både på statsvetenskapliga och historiska institutioner. Varför lyfter man inte fram riktiga forskare i stället för en alpolle? Jodå, jag vet svaret, eller tror mig veta svaret. Han är en del av vänsterns åsiktsmaskineri och i det socialdemokratiska problemformuleringsprivilegiet passar han in som hand i handske, på samma sätt som Ebbe Karlsson gjorde det i Palmeutredningen för trettio år sedan. Hellre en glad amatör med "rätt" åsikter än ett kunnigt proffs som är åsiktsneutral och arbetar med forskaretiken framför ögonen.

Det betyder inte att slutsatsen att SD vilar på en fascistisk grund måste vara fel, men det hade känts avsevärt mer underbyggt om det hade kommit från en riktig forskare och inte en journalist som skrivit en bok för att framhålla sin åsikt och sedan kallar det "forskning". Det blir riktigt oseriöst när det tas upp och förmedlas vidare av statsministern som om det verkligen vore en sanning bara för att det finns en bok om det. Som sagt, Ebbe Karlsson-varning och en del av socialdemokratins problemformuleringsprivilegium. Det känns inte seriöst.

Fascism, nazism och kommunism är reella ideologier som orsakat i runda slängar femtio miljoner människors död bara i Europa. De förtjänar bättre än att relativiseras ned till meningslösheter av tyckonomskrået i massmedia både av hänsyn till oss, av hänsyn till alla efterlevande till de som dog i fångläger, gaskammare, krig och av hänsyn till alla de som dog för dessa ideologiers skull under förra seklet. Blir begreppen meningslösa genom vårdslöst användande tappar de sitt signalvärde, den röda lampan släcks. Om vi ropar på vargen för ofta kommer vi till slut inte att reagera förrän den står i farstun.