Yttrandefrihet och åsiktskorridorer

Finns det en åsiktskorridor och är yttrandefriheten obegränsad

Allt är politik, allt kan bli politik, om viljan finns. Allt kan också missbrukas, om viljan finns. Ta bara diskussionen om det politiskt korrekta och vad som får sägas eller som inte får sägas. Samtidigt som åsiktskorridoren är en illusion enligt de som befinner sig i mittfåran av den så gäller yttrandefriheten bara dem som yttrar vissa saker, aldrig dem som har en grundligt avvikande uppfattning, eller som uttrycker sig misshagligt, kränkande, eller på ett sätt som i förlängningen utsätter andra för fara. Det är, till exempel, inte förenligt att med yttrandefriheten som grund uppmana till allmänt upplopp, barnpornografibrott, massmord på etniska minoriteter eller liknande företeelser. Det svåra är att identifiera var gränsen går och åt vilket håll gränsen flyttas och vem som styr förflyttningen. Hädelse har exempelvis återkommit kraftfullt efter att ha varit en ickefråga under ett antal decennier. Att förneka att korridoren finns är enbart korkat. Exemplen för vad som ligger utanför åsiktskorridoren är så oerhört enkla att fånga upp i etablerad media att förnekandet blir larvigt.

Yttrandefrihet är alltid villkorad. Allt får inte yttras. Allt skall förmodligen inte få yttras i ett civiliserat samhälle. Undantagen är stipulerade i yttrandefrihetsgrundlagen, men kan öppna för en generös tolkning. Exempelvis kan man läsa i 3 kap 12§ att

"Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det meddelas föreskrifter i lag om straff och särskild rättsverkan för den som
...
3. bland barn och ungdom sprider tekniska upptagningar som genom sitt innehåll kan verka förråande eller medföra annan allvarlig fara för de unga."

Paragrafen kan knappast sägas tillämpas just nu, men kan, om den aktiveras fullt ut leda till en strikt tolkning av vad som kan spridas på Internet. Även i övrigt är lagtexten intressant att studera, speciellt för den som hävdar att begränsningar är en illusion. Lagstiftningen är inte överdrivet gammal, den är från 1991, men kan nog utan vidare sägas vara överspelad idag genom den extrema tekniska utveckling vi haft under det senaste kvartsseklet, och missar målet totalt när det gäller globaliseringens effekter på yttrandefriheten. Är paragrafer som den ovan ens betydelsefulla att ha i en grundlag idag när materialet enkelt kan publiceras på en server i Ryssland och vara åtkomligt över hela jordklotet genom en knapptryckning?

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/yttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469