Integration

Ett av de mest använda orden med politisk laddning i Sverige av idag är integration, och detta utan att någon troligen vet eller förstår vad det innebär. Det är ett konturlöst tillstånd som inte är samma som assimilering, men där slutresultatet skall vara detsamma, utan att en assimilering skett, eftersom "alla" som talar om integration samtidigt förfasas över att det uppstår parallellsamhällen mitt ibland "oss" och den latenta rasismen som ligger i ordet assimilering. Visst låter det lite som Borg - "Resistance is futile".

Det vill säga man skiljer mellan "oss" och parallellsamhällets "dem". Frågan är bara vad man förväntar sig skall hända när grupper invandrar som tillhör en minoritet, ofta förföljd, i de länder de utvandrar från. Kurder har kunnat förbli kurder eftersom de har skapat sitt eget parallellsamhälle vid sidan av det turkiska, arabiska, persiska de levt i. Om de inte hade skapat sitt parallellsamhälle hade de blivit assimilerade, och därmed turkar, araber, perser. Skillnaden mellan kurder och de andra är inte att de är något utvalt folk, utan att de har värnat om sin kultur i ett parallellt samhälle som har hållits så åtskilt som möjligt från majoritetens samhälle.

Palestinier får inte bli medborgare i andra länder i mellanöstern. De får leva i flyktingläger som statslösa, men de får inte bli medborgare och de är omgärdade av hinder. De är inte på något sätt integrerade i Libanon, Syrien, Saudiarabien, Jordanien, och existerar som individer i ett parallellt samhälle.

Hazarer i Afghanistan är en förföljd minoritet som har levt i sitt parallella samhälle, mer eller mindre avskilt från majoritetssamhället, knappast integrerat vare sig med Afghanistan, Iran eller Pakistan.

Så kan vi hålla på med andra grupper - romer, yazidier, listan kan bli rätt lång. Det är de grupperna som kommer, de som är förföljda, de som är utsatta. De har oftast aldrig varit integrerade i sina hemländer utan levt i parallella samhällen som minoritetsfolk, eller med en minoritetsreligion.

Sedan kommer de hit, till Sverige, och vi vill "integrera" dem. Till vad? Vill de bli "integrerade" eller vill de leva sitt parallella liv, men fritt från förföljelse? På vilket sätt vill den som kommer bli integrerad? Vad menar vi när vi säger att de blir integrerade? Att de får ett jobb? Att de talar svenska på SFI A-nivå efter två års halvtidsstudier som delas med andra ur samma folkgrupp? Är det inte någon mer än jag som talat med en analfabet på SFI A-nivå utan tolk? Fem år efter SFI avslutades? Efter tio år i Sverige kan de knappt ens presentera sig på svenska och de har aldrig arbetat, däremot har de varit på en "språkpraktik" i en liten butik som ofta drivs av en landsman, ibland i flera år.

Jag förstår inte varför någon blir förvånad när människor som tillhör minoriteter fortsätter att söka sig inåt, till den egna gruppens trygghet, i ett främmande land. Minoriteter som dessutom överlevt i sina hemländer för att de haft ett starkt parallellt samhälle. Det ändras inte för att de kommer till Sverige. Det går inte att integrera en individ som inte strävar efter att bli integrerad. De vill fortsätta vara kurder, hazarer, palestinier, yazidier ... fast utan förföljelse. Integration är i det ljuset en illusion. Det är lika kränkande att försöka påtvinga dem ett "svenskt" integrationstänkande som att försöka klumpa ihop yazidier med muslimer och smälla ihop allting till en blekt kristen mellanmjölkssoppa de aldrig bett om. Yazidier vill fortsätta vara yazidier och kurder vill fortsätta att vara kurder, muslimer vill fortsätta be fem gånger om dagen vända mot Mecka.

Så vad är integration? Att kunna passa tider och stå i kö? Tala svenska? Fredagsmysa? Ha gula gummistövlar och gå på skogspromenader? Fira midsommar med nubbe och helan går? Är det inte i så fall bättre att vi accepterar att vi har låtit en räcka människor som alltid tillhört parallella samhällen och vill fortsätta att tillhöra parallella samhällen invandra och arbeta på att försöka hitta beröringspunkter mellan "dem" och "oss" i stället för att stånga pannan blodig mot en dröm om en integration som aldrig kommer att ske.